Av alla dagar att glömma mobilen hemma, gör jag förstås det den dagen när det snöar så att bussen fastnar i backarna i Ulricehamn och blir en halvtimma sen. Då kan jag inte meddela min kära serviceinriktade make, utan han får stå och vänta med bilen vid hållplatsen medan barnen är själva hemma i trekvart istället för en kvart... Jaja - jag kom hem, och barnen var glada, obekymrade och upptagna av sin lek.

Annars tycker jag faktiskt om snön just nu, och det händer inte alltför ofta. Det krävs nog "bara" att det regnar hela november och är grått två veckor till efter det, för att till och med jag ska uppskatta snön. Den är fin, mjuk, mysig och helt rätt tajmad i år! Men ligger den kvar till slutet av mars ändrar jag mig. Bara så ni vet.