Igår började bokrean, men jag trivs faktiskt bättre på biblioteket. Jag
har varit där en minimal stund idag också i jakt på en bok som en
mycket allmänbildad fd klasskamrat rekommenderat. När den visade
sig vara utlånad, tog jag istället tillfället i akt att bläddra igenom
lokaltidningar från ställen som fordom var mitt hem. 

Barnen är stöpta i samma form som sina föräldrar, och närmaste
bibliotek finns blott tre minuters promenad från vårt hem. Sålunda 
kan jag ringa ner till biblioteket om sonen blir borta i längsta laget,
och bibliotekarierna vet genast vem jag frågar efter.
 
Bibliotek är så fantastiska! För ett år sedan gjorde jag ett skolarbete om
bibliotek och integration, och det gav mer än jag kunnat tro. Personalen 
vittnade om hur biblioteket ses som en trygg och välkomnande plats i
ett okänt sammanhang, och hur de kan få hjälpa till med allt från att fylla
i blanketter till att översätta instruktioner på en ask hårtoning. En gång
hade de skaffat kläder till en behövande familj som kommit dit i sin nöd
och bett om hjälp! Jag intervjuade även besökande på biblioteken. 
Vilka samtal det kunde bli! Jag minns särskilt en man, vars liv inte varit
snällt mot honom. Han berättade att han kom dit varje dag; biblioteket
var livsviktigt för honom.

Om jag inte vore folkhögskollärare, vore jag bibliotekarie.


Kvällens soundtrack: Bengt Johansson Spår