Politik
Först skriver jag rent ut:
-Jag kommer med allra största sannolikhet aldrig att rösta på socialdemokraterna.
-Mona Sahlin är inte min favoritpolitiker.
Med det sagt vidare till dagens politiska händelser.
Vallöften i år är från båda block lite ärligare än jag vant mig vid - de börjar likna läroplanerna modell 94, med "Mål Att Uppnå" (MAU) och Mål Att Sträva Efter" (MASE). "Om ekonomin så tillåter ska vi..." säger man. Det är bra, tycker jag - lite realism mitt i valrörelsen sitter inte fel.
Hursomhelst. Den rödgröna valplattformen har presenterats idag, och eftersom jag har ledig dag har jag hunnit höra ganska mycket om den på P1. Framförallt har följande två mål/löften upprepade gånger ljudit genom etern:
1. MAU: Maxtaxan på barnomsorg ska sänkas.
2. MASE: Restaurangmomsen ska sänkas. (Fast det tycker visst alla, så vi kan rösta som vi vill oberoende av det där.)
Okej, inga sådär revolutionerande grejer kanske. Det som gör mig lite fundersam är Sahlins motivering till dessa båda ting. De har, säger hon, funderat på "Vilka grupper har det tufft?", och utifrån det beslutat om sänkning av maxtaxa och restaurangmoms.
Öh?
De som har det tufft är väl inte i första hand de som tjänar såpass att de får betala maxtaxa på dagis? Och restaurangmoms... Är jag rysligt gammaldags som inte tycker att det är prioriterat att äta ute när man behöver spara? Men det kanske är restaurangägarna som avses med grupper som har det tufft, förstås, och då är det väl ett bra förslag.
Antingen är jag väldigt smart som genomskådade det där på första försöket, eller så vet jag ingenting om nästan nå't. Jag vet iallafall definitivt inte vilka som borde få styra Sverige de närmsta fyra åren. Som maken uttryckte det: "Förra valet var ett val mellan pest och kolera. I år står det mellan böldpest och ..."
"böldpest och..."
"och..."
Men! Jag glömde vad det andra alternativet var! Nu blir ju citatet nästan meningslöst och borde plockas bort, och det som skulle bli en så fin slutkläm! Jag skulle kunna fylla på det med en godtyckligt vald riktigt farlig sjukdom. Men då är det ju inte ett citat längre. Så kan jag ju inte göra... Och inte är det riktigt snyggt att ta bort citattecknen och låtsas att jag kom på det själv heller. Ajajaj. Jag slutar skriva nu, och återkommer när jag har kontaktat citatets källa.
Så går det när jag försöker mig på ett politiskt inlägg.
-Jag kommer med allra största sannolikhet aldrig att rösta på socialdemokraterna.
-Mona Sahlin är inte min favoritpolitiker.
Med det sagt vidare till dagens politiska händelser.
Vallöften i år är från båda block lite ärligare än jag vant mig vid - de börjar likna läroplanerna modell 94, med "Mål Att Uppnå" (MAU) och Mål Att Sträva Efter" (MASE). "Om ekonomin så tillåter ska vi..." säger man. Det är bra, tycker jag - lite realism mitt i valrörelsen sitter inte fel.
Hursomhelst. Den rödgröna valplattformen har presenterats idag, och eftersom jag har ledig dag har jag hunnit höra ganska mycket om den på P1. Framförallt har följande två mål/löften upprepade gånger ljudit genom etern:
1. MAU: Maxtaxan på barnomsorg ska sänkas.
2. MASE: Restaurangmomsen ska sänkas. (Fast det tycker visst alla, så vi kan rösta som vi vill oberoende av det där.)
Okej, inga sådär revolutionerande grejer kanske. Det som gör mig lite fundersam är Sahlins motivering till dessa båda ting. De har, säger hon, funderat på "Vilka grupper har det tufft?", och utifrån det beslutat om sänkning av maxtaxa och restaurangmoms.
Öh?
De som har det tufft är väl inte i första hand de som tjänar såpass att de får betala maxtaxa på dagis? Och restaurangmoms... Är jag rysligt gammaldags som inte tycker att det är prioriterat att äta ute när man behöver spara? Men det kanske är restaurangägarna som avses med grupper som har det tufft, förstås, och då är det väl ett bra förslag.
Antingen är jag väldigt smart som genomskådade det där på första försöket, eller så vet jag ingenting om nästan nå't. Jag vet iallafall definitivt inte vilka som borde få styra Sverige de närmsta fyra åren. Som maken uttryckte det: "Förra valet var ett val mellan pest och kolera. I år står det mellan böldpest och ..."
"böldpest och..."
"och..."
Men! Jag glömde vad det andra alternativet var! Nu blir ju citatet nästan meningslöst och borde plockas bort, och det som skulle bli en så fin slutkläm! Jag skulle kunna fylla på det med en godtyckligt vald riktigt farlig sjukdom. Men då är det ju inte ett citat längre. Så kan jag ju inte göra... Och inte är det riktigt snyggt att ta bort citattecknen och låtsas att jag kom på det själv heller. Ajajaj. Jag slutar skriva nu, och återkommer när jag har kontaktat citatets källa.
Så går det när jag försöker mig på ett politiskt inlägg.
Kommentarer
Postat av: Bonnfrua
Du är så bra kåsör! Gillar verkligen dina inlägg även om jag sällan kommenterar...
Tänkte på returangmomsen nyss när jag skalade pära. Inte är vi högavlönade nissar precis och har långt kvar till maxtaxan. Resturangmomsen, tja de få gånger som barnen tjatar sig till snabbmat så skulle det ju bli typ... ca 8 kr billigare för hela familjen. Som sagt böldpest eller....
Trackback
