Varannan måndag suckar jag lite, eftersom jag är trött efter jobbet och vet att jag kommer bli sen i säng. Medan maken får in limporna i ugnen, akutstädar jag nedervåningen och låter kaoset där uppe bestå. Se'n droppar de in, ungdomarna som vill äta kvällsmat och diskutera Bibeln hos oss. Jag vet inte om vi reder ut så väldigt mycket egentligen, men vi stöter och blöter, vrider och vänder, delar och lyssnar. Och det känns bra! Det är inte så ofta jag har eller tar mig tillfälle att verkligen fundera på vad Bibeln egentligen säger, men jag tror att det hjälper mig att hålla fokus i livet. Dessutom - att få ta del av det som ryms i dessa ungdomars tankar är så givande och glädjande. 

Ni som kommer - det är sant att jag suckar lite i förväg, men det är också sant att kvällarna betyder mycket för mig. Ni kanske tror att vi ger och ni får, men jag skulle vilja påstå att det är minst lika mycket andra vägen. Tack för det ni ger!