Inte vet jag hur många som faktiskt lyssnar på musiken man lägger ut i bloggen - själv brukar jag hoppa över att klicka på så'nt - men det här vill jag iallafall dela med den som orkar. Med risk för att låta hur klyschig som helst, så rör det här mitt hjärta. Ni kanske vet vad jag menar - den där sugande känslan i bröstet, som gåshud på insidan.

Jag är inte värdig, men Han älskar mig ändå. Inte så modernt, men så sant! Och skönt.