Mumin

De senaste dagarnas bussresor har jag ägnat åt Pappan och havet av Tove Jansson. Oj, vilket härligt språk hon har! Vemodet, det löjeväckande, oron, enkelheten...

En favorit är när Muminpappan efter mycket funderande över vad som bestämmer havets nyckfulla beteende, kommer fram till att havet kanske helt enkelt är levande och bär sig åt som det har lust. "Då behöver jag ju inte alls förstå. Havet har bara lite dålig karaktär..."

Ja, och så är ju lilla My
fantastisk också, förstås -
omtänksam i all sin respektlöshet.

Kommentarer
Postat av: Marie Breskic

Finlandsvenska. Jag älskar uttrycken. Jag läste idag i en blogg på finlandssvenska och ibland skriver bloggaren ... så finlandssvenskt. (http://bakalitenkaka-tove.blogspot.com/)

2011-10-01 @ 17:51:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0