Under våren samlade jag på mig inte mindre än tre kompdagar, och idag tar jag ut den sista av dem. Förutom att ta sovmorgon, har jag passat på att - värsta romantiken - gå på café med kära maken medans barnen var i skolan, och så har jag inhandlat en ny elvisp. Bortsett från att det var jobbigt att vispa grädde för hand häromdagen, gjorde det faktiskt inte så mycket att den gamla bröt ihop. Sladden var för kort, så man var tvungen att stå alldeles brevid eluttaget för att kunna använda den. I praktiken innebar det att balansera vispskålen på kanten av diskhon. Själva visparna var också för korta, och nådde inte ner till botten av alla bunkar. För att inte råka ut för samma i-landsproblem igen, tog jag mig till en större elfirma och la faktiskt några minuter på att jämföra olika modeller. När jag hade hittat två som låg i rätt prisklass och uppfyllde mina hårda krav (fungerande, normallång sladd, normalstora vispar), valde jag den dyrare för att den var snyggare. Fyrtio kronor kan ju mjuka former och rödglänsande yta vara värt, tänkte jag, helt fåfängt. 

 

Hehe, vad glada ni ska vara att jag delar mina elvisp-tankar med er! Hursomhelst är den nu invigd med en pannkaksmiddag. Att ta sig tid att grädda pannkakor kan man definitivt unna sig en kompdag, nämligen.

 

Alldeles snart åker make och tonåringar på ungdomssamling i kyrkan (ja, för nu går Mellan också på högstadiet och får göra så'nt!), och Lillan och jag ska bestämma på vilket sätt vi ska kura skymning. Sicken lyxig dag!