Ah, denna vilsamma, helande lunk! Ibland kryper rastlösheten in under skinnet, men ofta känns det så ofantligt skönt. Tid att läsa, promenera och bara sitta i solen (även om jag inte klarar av just det särskilt länge i taget). Ork att städa, diska, laga ordentlig mat och till och med klippa gräset - det hjälper att veta att det finns en massa slapptid kvar efter att det duktiga är undanstökat. Och det vart afton och det vart morgon den tionde semesterdagen, och jag såg på semestern och såg att det var gott.