Änglar
Titta vad maken hittade på http://www.mittiboras.se/bildgalleri!
För dig som inte vet: den lilla ljusa längst till vänster och den lyckliga i mitten är våra.
Bilden är från när julmusikalen Med åsneexpress till Betlehem sattes upp på torget i december.
För dig som inte vet: den lilla ljusa längst till vänster och den lyckliga i mitten är våra.
Bilden är från när julmusikalen Med åsneexpress till Betlehem sattes upp på torget i december.
Burk 33
Visst blir man glad? Den strålar i all sin gräslighet! Den kan väl inte vara från något annat årtionde än 70-talet? I skafferiet har jag just nu en kompis till den, fast rund och i grönt. Den är inte min; svärmor hade med den som cookie-behållare till jul, och kakorna var inte slut när hon åkte hem. De är fina tillsammans, burkarna, och det kan jag skriva utan att det blir tiggeri eftersom svärmor undviker internet in i det längsta. Dessutom känner jag inte att jag måste äga allt som är fint, det går bra att njuta ändå.
Fint, förresten - fulsnyggt är väl mer ordet, som det mesta från decenniet när jag föddes. Saker, menar jag. Man ska ju inte klanka ner på sig själv i tid och otid...
Bröllop
Ett mysigt litet bröllop har jag varit på idag, ett alldeles lagom ett. Samtliga mina bröder - inklusive den som gifte sig - försvann ner i källaren och spelade innebandy en stund. Ett sånt bröllop var det.
Min braiga systerdotter fotograferade, och jag hoppas kunna sno en bild eller några från hennes bilddagbok så småningom, så kan ni få lite smakprov. Tills vidare får ni tro mig på mina ord - det var fint, och extra roligt blir det förstås när lillebror är brudgummen.
Men mer får ni inte veta idag, eftersom maken så lägligt behöver jobba vid datorn samtidigt som orden tagit slut.
Alltså
Så löjligt trött är jag, och näsan har börjat rinna, men ändå - jag har en trevlig upptäckt att sjunka ner mot.
Lovveckor är längre än vanliga veckor.
Jag vet inte hur det kan vara så - tiden lär ju gå fort när man har roligt - men likafullt. När jag jobbar flyger timmarna och dagarna förbi, fulla av allehanda plikter. Tiden mellan måndag morgon och fredag kväll är något av ett töcken, fartblind blir man. Lovdagar däremot lunkar det på - skönt, trevligt, betydligt färre plikter. Att ledigheten inte blir hastigare än andra dagar kan bero på att jobbet är så fantastiskt roligt, eller så har jag helt enkelt en talang för att uppskatta leda.
Lovveckor är längre än vanliga veckor.
Jag vet inte hur det kan vara så - tiden lär ju gå fort när man har roligt - men likafullt. När jag jobbar flyger timmarna och dagarna förbi, fulla av allehanda plikter. Tiden mellan måndag morgon och fredag kväll är något av ett töcken, fartblind blir man. Lovdagar däremot lunkar det på - skönt, trevligt, betydligt färre plikter. Att ledigheten inte blir hastigare än andra dagar kan bero på att jobbet är så fantastiskt roligt, eller så har jag helt enkelt en talang för att uppskatta leda.
Jobbajobbajoobba
Här sitter jag och jobbar inte. Dessbättre är jag inte på jobbet, så det är ingen katastrof - bara lite smådumt, sådär. Men det är ju inte försent för lite rättning än, så hej så länge!
18+
Varannan måndag suckar jag lite, eftersom jag är trött efter jobbet och vet att jag kommer bli sen i säng. Medan maken får in limporna i ugnen, akutstädar jag nedervåningen och låter kaoset där uppe bestå. Se'n droppar de in, ungdomarna som vill äta kvällsmat och diskutera Bibeln hos oss. Jag vet inte om vi reder ut så väldigt mycket egentligen, men vi stöter och blöter, vrider och vänder, delar och lyssnar. Och det känns bra! Det är inte så ofta jag har eller tar mig tillfälle att verkligen fundera på vad Bibeln egentligen säger, men jag tror att det hjälper mig att hålla fokus i livet. Dessutom - att få ta del av det som ryms i dessa ungdomars tankar är så givande och glädjande.
Ni som kommer - det är sant att jag suckar lite i förväg, men det är också sant att kvällarna betyder mycket för mig. Ni kanske tror att vi ger och ni får, men jag skulle vilja påstå att det är minst lika mycket andra vägen. Tack för det ni ger!
Ni som kommer - det är sant att jag suckar lite i förväg, men det är också sant att kvällarna betyder mycket för mig. Ni kanske tror att vi ger och ni får, men jag skulle vilja påstå att det är minst lika mycket andra vägen. Tack för det ni ger!
Datt
Kära nå'n, ett sådant inlägg jag skrev igår! Det kom till för att jag ville skriva något, vad som helst, och för att det kändes lite grymt att låsa in kattstackaren i ett tomt hus. Idag var hon inte alls intresserad av att gå ut. Klokt djur.
Idag försöker jag undvika att skriva om skottning, eftersom det inte finns så mycket nytt att säga i ämnet - men vad jobbigt det blir när man måste lyfta varje skyffel till axelhöjd, eller gå ett tiotal meter för att släppa av sitt lass!
Och, vips, hade jag skrivit om både katt och skottning.
Så kan det gå.
När jag ändå håller på att delge ditt och datt:
Häromdagen blandade Ekots nyhetsuppläsare ihop två ord som nog sällan förväxlas. Han skulle säga "cancerpatienter" men sa istället "centerpartister". Han rättade sig snabbt, tyvärr, för annars hade det nog blivit en härligt förvirrad nyhet av alltihop. Jag minns inte sammanhanget, men kanske kunde det blivit så här:
En ny undersökning visar att centerpartister får olika vård beroende på var i landet de bor.
eller:
Centerpartister drabbas oftare än andra av biverkningar av sina mediciner.
eller:
Forskare har funnit en behandlingsmetod som verkar fungera på de flesta centerpartister.
Tack P1 för nya tankebanor!
Idag försöker jag undvika att skriva om skottning, eftersom det inte finns så mycket nytt att säga i ämnet - men vad jobbigt det blir när man måste lyfta varje skyffel till axelhöjd, eller gå ett tiotal meter för att släppa av sitt lass!
Och, vips, hade jag skrivit om både katt och skottning.
Så kan det gå.
När jag ändå håller på att delge ditt och datt:
Häromdagen blandade Ekots nyhetsuppläsare ihop två ord som nog sällan förväxlas. Han skulle säga "cancerpatienter" men sa istället "centerpartister". Han rättade sig snabbt, tyvärr, för annars hade det nog blivit en härligt förvirrad nyhet av alltihop. Jag minns inte sammanhanget, men kanske kunde det blivit så här:
En ny undersökning visar att centerpartister får olika vård beroende på var i landet de bor.
eller:
Centerpartister drabbas oftare än andra av biverkningar av sina mediciner.
eller:
Forskare har funnit en behandlingsmetod som verkar fungera på de flesta centerpartister.
Tack P1 för nya tankebanor!
Katt
Jag är inte så bra på det här med katter, men inte bör väl en katt vara ute när snön vräker ner? Då och då agerar jag kattmatare när kompisar är borta några dagar, och katten i fråga är inte särskilt förtjust i att vara inne. Således höll hon sig i närheten av mina fötter när jag fyllt på och rensat skålar och låda, men eftersom jag inte kommer dit igen förrän imorgon, och eftersom snön yr hytsteriskt i luften, lät jag henne inte gå ut. Visst var det väl bra, fastän det kändes grymt att låsa in henne?
Van
Jag kommer kanske aldrig vänja mig vid att jobba. Det känns fullkomligt naturligt att traska runt här hemma om dagarna; jag lider ingalunda av rastlöshet och blott stundtals av lätt samvetskval för att så lite blir gjort. En liten kraftsamling idag fick följden att ett gäng papper blev rättade, men annars tycks jobbet avlägset. Det normala är att vara hemma, det onormala att vara yrkesarbetande. Men jag har trettioett år på mig att bli van vid yrkesarbetet - det är nästan lika lång tid som jag vårdat vanan att göra annat, och som jag har lyckats storartat med det, finns förhoppningen att det nya trots allt ska bli rotat.
Sjuk humor
På tjuvtittat.se hittade jag detta foto. Vilken fingertoppskänsla den person som infogade smileyn i texten måste ha!
Tjejer
Våran tjejvecka rullar på, och roligheterna prickar vi av som planerat. Det andra går det något trögare med, som väntat. Vi har snyftat till Lassie, köpt världens vackraste klänningar och glittriga finskor, bakat bröd och kakor, upplevt äventyrsbadet och unnat oss pizzeria-middag. Det blir lite att leva upp till nästa gång det vankas tjejvecka...
Detalj från drömklänningarna
Treåring
Så här sa en kvinna, som möjligen heter Terri, i dagens Lantz i P1:
Att ha en treåring är som att leva med ett litet labilt fyllo.
Tre treåringar har jag haft, men en av dem var liksom lite mer treåring än de båda andra. Ni som känner mina barn kan nog ana vem jag syftar på. Någonstans i gömmorna har vi en filmsnutt där nämnda barn står och skriker hysteriskt åt att behöva gå ut eller stanna inne. Jag kan inte påstå att vi tittar ofta på den, faktiskt aldrig, för man återupplever inte gärna den perioden. Varken som barn eller vuxen. (Att vi inte kan, eftersom vi saknar nödvändig teknisk utrustning, är blott en biorsak.)
Det måste vara så jobbigt att vara tre år! Att i varje situation ha en benhård övertygelse; något som är fullständigt glasklart för en själv, men helt obegripligt för alla andra. Jag antar att man som treåring inte minns att det där jag skriker för just nu, är raka motsatsen till vad som retade mig igår. "Jamen, igår orkade jag ju inte stänga dörren själv, men idag har jag sett fram emot just det hela dagen - ska det vara så svårt att förstå?"
Nå, rätt som det är slutar barnen vara tre år och själv är man berikad med utökat tålamod. Tror jag.
Att ha en treåring är som att leva med ett litet labilt fyllo.
Tre treåringar har jag haft, men en av dem var liksom lite mer treåring än de båda andra. Ni som känner mina barn kan nog ana vem jag syftar på. Någonstans i gömmorna har vi en filmsnutt där nämnda barn står och skriker hysteriskt åt att behöva gå ut eller stanna inne. Jag kan inte påstå att vi tittar ofta på den, faktiskt aldrig, för man återupplever inte gärna den perioden. Varken som barn eller vuxen. (Att vi inte kan, eftersom vi saknar nödvändig teknisk utrustning, är blott en biorsak.)
Det måste vara så jobbigt att vara tre år! Att i varje situation ha en benhård övertygelse; något som är fullständigt glasklart för en själv, men helt obegripligt för alla andra. Jag antar att man som treåring inte minns att det där jag skriker för just nu, är raka motsatsen till vad som retade mig igår. "Jamen, igår orkade jag ju inte stänga dörren själv, men idag har jag sett fram emot just det hela dagen - ska det vara så svårt att förstå?"
Nå, rätt som det är slutar barnen vara tre år och själv är man berikad med utökat tålamod. Tror jag.
Hjärtat
en bra d g; en när
är a a de
t g d n
e te i s
D n lä t
i tt a
- he r
e e. t, k
m m m a
r r e s
ä ä n t
v v e
r k
ä ä
t n
a s
t l
r a
ä n
j i
h
Lila
Jo, jag blev plötsligt inspirerad igårkväll, och vips! var bloggen lila. Bakgrunden fann jag på http://graphicssoft.about.com/ . De ville gärna ha credit för den, och varför inte? Det fanns några till fina mönster, utan skarvar eller loggor, som jag kan tänka mig att använda nästa gång inspirationen faller på.
Lägesrapport: Ledig! Den manliga delen av familjen försvinner på skidläger arla imorgon, så här hemma planerar vi tjejvecka. Den kommer troligtvis involvera Lassie-film med ostbollar som tilltugg, shopping inför månadens stora begivenhet, Prinsessan och grodan på bio, sovmorgnar (fast mellandottern tror inte på sådana), bakning, badkarsbad och annat mysigt. Tanken är också att jag ska hinna med lite mindre mysiga saker, såsom rättning & planering i jobbsyfte, ivägkörande av julgranen som strandat på verandan, städning etc. Men en vecka är lång, så det ska nog gå bra!
Lägesrapport: Ledig! Den manliga delen av familjen försvinner på skidläger arla imorgon, så här hemma planerar vi tjejvecka. Den kommer troligtvis involvera Lassie-film med ostbollar som tilltugg, shopping inför månadens stora begivenhet, Prinsessan och grodan på bio, sovmorgnar (fast mellandottern tror inte på sådana), bakning, badkarsbad och annat mysigt. Tanken är också att jag ska hinna med lite mindre mysiga saker, såsom rättning & planering i jobbsyfte, ivägkörande av julgranen som strandat på verandan, städning etc. Men en vecka är lång, så det ska nog gå bra!
Iran
Små duttar i taget lär jag mig om Iran och hur regimkritiker och kristna har det där. Jag vet för lite. Det jag hör påminner om sånt jag läst i böcker om Kina på 40-talet, eller Sovjet när det var som värst - och det händer just nu. Varför hör vi inte mer om det? Jag vet för lite! När det rapporteras om Iran, tycks det nästan alltid handla om anrikning av uran. Kärnvapen där låter förvisso som otäck idé (precis som det gör med kärnvapen i t.ex. USA) med tanke på vad Ahmadinejad gör mot sitt eget folk. Men ändå... Det som händer redan borde också uppmärksammas - det handlar om människor som du och jag, bara längre bort. Vi vet för lite! Iallafall jag.
Humor
Idag skrattar jag åt det här:
Betalning medelst kort sker framför mig i kön. Han som ska inkassera betalningen frågar: "Har du chips på kortet?" Det hade hon ju inte - hur skulle det sett ut? (Hon hade inte chip heller.)
Igår skrattade jag åt detta:
En elev råkade kalla en annan elev, av asiatiskt ursprung, för Samsung. Hon som inte heter Samsung tyckte att det var lika roligt som jag, och tyckte han skulle säga Nokia istället.
Om man inte har så höga krav, är vardagen ganska rolig, faktiskt.
Betalning medelst kort sker framför mig i kön. Han som ska inkassera betalningen frågar: "Har du chips på kortet?" Det hade hon ju inte - hur skulle det sett ut? (Hon hade inte chip heller.)
Igår skrattade jag åt detta:
En elev råkade kalla en annan elev, av asiatiskt ursprung, för Samsung. Hon som inte heter Samsung tyckte att det var lika roligt som jag, och tyckte han skulle säga Nokia istället.
Om man inte har så höga krav, är vardagen ganska rolig, faktiskt.
Förebyggande
Jag läste i en tidning - jag vet inte vilken, eftersom jag läste över axeln på en medresenär (japp, sånt gör jag) - följande rubrik:
Så lever du förebyggande
?
?
Förebyggande vad? Och så trist det låter! Byt ut sista ordet - det kan ge ett otal rubriker som låter mer spännande, intressanta och roliga, enligt mig.
Så lever du livet
Så lever du i nuet
Så lever du lycklig
Så lever du rent
Så lever du länge
Så lever du hållbart
Så lever du göteborskt
Så lever du
Eller... Ja, alla artiklar skulle kanske inte bli fantastiska, men inte värre än förebyggande iallafall. (Fyll gärna på med egna alternativ!)
För övrigt hade barnen en kompis här idag, som nogsamt kom ihåg att få med sina attiraljer när hon knallade hemåt. En stund senare ringde hon och frågade efter nämnda attiraljer. "Nej, jag såg att du tog med det." sa jag. "Men jag hade det inte i handen när jag kom hem..." sa hon.
Så lever du som en sjuåring
Så lever du förebyggande
?
?
Förebyggande vad? Och så trist det låter! Byt ut sista ordet - det kan ge ett otal rubriker som låter mer spännande, intressanta och roliga, enligt mig.
Så lever du livet
Så lever du i nuet
Så lever du lycklig
Så lever du rent
Så lever du länge
Så lever du hållbart
Så lever du göteborskt
Så lever du
Eller... Ja, alla artiklar skulle kanske inte bli fantastiska, men inte värre än förebyggande iallafall. (Fyll gärna på med egna alternativ!)
För övrigt hade barnen en kompis här idag, som nogsamt kom ihåg att få med sina attiraljer när hon knallade hemåt. En stund senare ringde hon och frågade efter nämnda attiraljer. "Nej, jag såg att du tog med det." sa jag. "Men jag hade det inte i handen när jag kom hem..." sa hon.
Så lever du som en sjuåring
Burk 32
På en basar till förmån för renoveringen av kyrkan där min församling håller hus, fanns det två burkar att tveka mellan. Den jag inte köpte var trevligt röd, men hade ett motiv med några synbart osympatiska herrar och en flicka som serverade dem och såg lite utsatt ut, så det gick ju inte. Den jag valde var inte röd, men istället hade den tre företräden:
1. Motivet är inte oroande, iallafall om man inte störs av kungahus.
2. Locket är aningen välvt.
3. Sidorna är lätt tonade från mitten och utåt, på ett sätt som påminner om dörrarna i mitt barndomshem.
Det förundrar mig fortfarande, att man lagt så mycket tid på att tona t.o.m. garderobsdörrar på vinden så proffsigt och vackert. Mamma har berättat att mormor inte förstod sig på det där, och försökte gnugga bort smutsen. Jag är glad att hon inte lyckades. Dörrarna i mitt nuvarande hem är udda, slitna, tröga och allmänt vardagliga, så en burk som påminner om tider då man förstod sig på vikten av skönhet i detaljer känns helt rätt. Dessvärre är inte burken någon särskilt god företrädare för skönhet, men påminner gör den ändå. Det är inte heller oviktigt.
Nå'n gammal engelsk kunglighet, gissar jag.
Observera toningen! (Fast dörrarna hemma gick
mot mörkare beige/gul, inte mintgrönt.)
1. Motivet är inte oroande, iallafall om man inte störs av kungahus.
2. Locket är aningen välvt.
3. Sidorna är lätt tonade från mitten och utåt, på ett sätt som påminner om dörrarna i mitt barndomshem.
Det förundrar mig fortfarande, att man lagt så mycket tid på att tona t.o.m. garderobsdörrar på vinden så proffsigt och vackert. Mamma har berättat att mormor inte förstod sig på det där, och försökte gnugga bort smutsen. Jag är glad att hon inte lyckades. Dörrarna i mitt nuvarande hem är udda, slitna, tröga och allmänt vardagliga, så en burk som påminner om tider då man förstod sig på vikten av skönhet i detaljer känns helt rätt. Dessvärre är inte burken någon särskilt god företrädare för skönhet, men påminner gör den ändå. Det är inte heller oviktigt.
Nå'n gammal engelsk kunglighet, gissar jag.
Observera toningen! (Fast dörrarna hemma gick
mot mörkare beige/gul, inte mintgrönt.)
Vila
Tillägg
En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade sa en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar." Då sa han till dem: "När ni ber ska ni säga:
Fader, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning."
(Luk 11)
Och sedan pratar Jesus om vad bönen kan ge. Han säger inte: "Ty riket är ditt, och makten, och härligheten, i evighet. Amen." Faktiskt. Någon gång under årens gång är det någon som gjort tillägget som blivit så självklart. Det är rättså pampigt, tycker jag; "riket - makten - härligheten", men ändå... Är det inte lite märkligt? Å ena sidan vill man be exakt så som Jesus instruerade, men å andra sidan är man inte riktigt nöjd med det.
Jag vill inte driva frågan på bred front, för jag vet inte riktigt vad jag tycker. Mer än att det är lite märkligt.
Sekretess
Under detta dygn har jag varit med om två saker som fastnat lite extra i tankarna, och som jag på sätt och vis skulle vilja ventilera. Dessvärre går det inte. Den ena får jag inte skriva om, eftersom den hände på jobbet, och den andra är alltför privat. Typiskt. Och maken är inte hemma, så där har jag ingen ventilationsassistens heller. Dubbeltypiskt.
