Kanna

Att gå på sta'n i sin egen takt utan tid att passa - det tycker jag om! Jag väljer vart jag går, när jag går dit, hur länge jag stannar där, vad som är värt att titta på, hur länge jag vill vela över vad som eventuellt ska inhandlas, när det är dags för något att äta och vad som ska ätas... Det händer inte alltför ofta, så jag njuter desto mer när vi hittar en så'n dag åt mig. Som idag. Till exempel köpte jag inte en burk på Indiska, fastän den var på rea, utan istället valde jag en prickig kanna. Hade jag haft sällskap, hade jag kunnat få för mig att jag varit tvungen att vårda min image och köpt burken, fastän man varken kan ha saft eller vaniljsås i den. Antagligen hade jag också köpt den där mysiga, stickade ylleväskan på Emmaus, som inte alls uppfyllde de kriterier jag satt upp för handväskan jag behöver - antingen för att mitt sällskap skulle uppmuntrat mig till det, alternativt inte gett mig tid att fundera noga på saken (beroende på sällskapet). Dessutom kunde sällskapet ha sagt åt mig att en grå tröja faktiskt inte är särskilt klatchigt, än mindre två grå tröjor, och då skulle jag förmodligen ha fogat mig och kommit hem utan, fast jag är nöjd med mina oklatchiga tröjor. Så trots att det skulle vara käckt att ha ett smakråd med sig - ett trevligt ett, med blick för vad som passar mig - så gillar jag att strosa allena.  


Kommentarer
Postat av: Annika

Det lät riktigt härligt!!

2010-01-09 @ 21:32:29
URL: http://mammamargit.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0