Kväll

Här sitter jag och fryser om en fot. Stödstrumpan åkte av för en stund sedan; den är faktiskt inte särskilt bekväm. (Ja, jag har stödstrumpa. Mitt ena ben tyckte att tre graviditeter på fyra år var att ta i.) Egentligen borde jag väl gå och lägga mig, men det är så skönt att sitta i lugnet och knappa lite på datorn. Barnen sover på våningen ovanför, förväntansfulla inför ridlektion och kalas imorgon. Maken är i kyrkan och hänger med ungdomarna där. Jag skulle inte klara det jobbet särskilt bra - varken hängande eller sena kvällar är riktigt min grej. Om det inte utövas hemma i soffan, förstås. 

Knappandet har hittills resulterat i att en skoluppgift har blivit färdig och att några mail har blivit skrivna. Och så det här, då. Önskar att jag kunde vara lite djup och erbjuda något riktigt läsvärt, men det är som om jag inte har något att komma med förutom lite smågemytligheter. Antingen är jag ytlig eller så är jag lat. Kanske både och. Eller trött. Det låter ju bättre förstås; vi kör på det.

Om jag skulle ta av mig den andra strumpan också. Om en stund skulle jag vara jämnkall, och så skulle det bli hur skönt som helst att krypa ner under duntäcket.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0