Jag är ledig och tröttheten är ikapp. Igår skulle jag åka till stallet, gå på swopping, städa och tvätta. Jag åkte till stallet och tog en fotopromenad medan dottern red. Kortet nedanför är från den stunden. Swoppingen kom jag också till - fyndade en jacka och lite småplock, fikade och pratade med sköna människor. Tvätten och städningen däremot... Nå, det är ju inte som att jag missade ett tillfälle som aldrig kommer igen.

I kyrkan idag predikades det om att dela sorg och glädje, och förstås nämndes morden i Alingsås. Det är väl en så'n där sak som jag liksom har skjutit lite åt sidan, jag som inte är så nära och kan göra det. Med Pingst därhemma är det så att jag har lite svårt att hålla ordning på vilka som är släkt med vilka - trots att jag själv tillhör en av de stora släkterna och därmed har en del gratis - och därför har det tagit mig ett tag att komma fram till vilka som är barn till paret som dog. För varje namn jag har kommit på har sorgen kommit närmare, och idag landade det fjärde och sista namnet. De som drabbats är så'na fina, trogna och glädjespridande människor.

Det sägs ju att delad sorg är halv sorg. Vi är många som delar sorgen med familjerna, och jag hoppas att det på något sätt kan göra det lättare för dem.