Våååååår!

Vårtecknen står som spön i backen, och när maken börjar klaga på värmen kan man lika gärna sluta räkna dem. Jag avskyr kylan, han avskyr värmen. Tänk, så väl vi kompletterar varandra! En av oss är alltid nöjd. Fint, va?! Dessvärre är en alltid missnöjd också... 
 
Töserna vill köpa glass varenda dag solen skiner. Kanske lärde de sig förra sommaren att man måste passa på - vem vet om det blir mer sommar än så här? Snälla, snälla, snälla.... Inte en sommar till som regnar bort! Jag vill njuta i lugn och ro, och inte i panik för att det här kan vara den sista soliga dagen på månader, och sedan får vi vänta till nästa år. Sådetså! 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0