Lönesamtalet

Nu är det avklarat, lönesamtalet, och det gjorde inget att jag inte förberett mig för jag fick mer löneökning än jag förväntat mig ändå. Blev riktigt upplivad av det. Dels ger det förstås utökat svängrum med mer pengar, men det är inte bara det. Av någon orsak har jag hamnat lite snett lönemässigt jämfört med kollegorna, och det skönt att chefen självmant försöker rätta till det eftersom jag "gör ett lika bra jobb som de andra". (Så sa han inte exakt, men det var innebörden.) Skönt att det är jobbet hela året som räknas, och inte prestationen i ett enskilt samtal om de egna prestationerna... Dessutom känns det faktiskt alltmer som att jag vet vad jag sysslar med, och inte som att jag egentligen är en prao som gissar mig fram. Skönt, det med. 
 
Köpte en glass på hemvägen och sedan meddelade jag barnen att de får höjd månadspeng. 
 
Förresten testade jag en sak i samtalet. Jag passade på att lovorda ett par av mina arbetskompisar, som jag är extra tacksam för att ha i arbetslaget. Det var roligare än att berömma sig själv. Då tyckte chefen att jag var typiskt svensk. Jaja. Men det kan väl inte ha skadat att han fick höra det även om det var "jantiskt", tänker jag. 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Grattis. Det har du förtjänat!!

Svar: Tack! Det känns onekligen bra. Barnen tyckte att deras höjda månadspeng också var välförtjänt.
Emmakaka

2013-09-08 @ 19:25:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0