New York

Hur sammanfattar man tre veckor av idel upplevelser? Vi har mängder med minnen och mängder med bilder, men jag gör ett litet axplock här. Jag måste ju ha några bilder kvar att terrorisera den närmsta släkten med när vi ses! Startplatsen får bli New York, helt enkelt eftersom det var där vi var de första dagarna. 
 
Vi hyrde en lägenhet på andra sidan vattnet, i Union City (New Jersey). Därifrån kunde man ta sig in i smeten medelst buss eller färja på ungefär 20 minuter. Helt okej, med andra ord.
Ett typiskt amerikanskt nästan-radhus. Jag förstår inte hur man kan få lov att bygga hus så tätt!
Särskilt inte som elledningarna dras på detta viset...
Tösernas sovrum. De har fått dela dubbelsäng alla nätter utom en, och det har väl inte varit resans höjdpunkt för dem... De har väldigt roligt tillsammans, de där tre (när de inte bråkar förstås!). Det var fullt med lekar och tävlingar i bilen och i poolen.
 
Vi utforskade trakten kring lägenheten, men det gav inte mycket mer än lite lokalfärg. In i smeten var det som gällde för de stora upplevelserna!
 
One World Trade Center är uppfört på en del av platsen där gamla World Trade Center låg. Med sina 541 m är det ett rejält högt hus, faktiskt högst i västra hemisfären. Det invigdes i höstas, och i våras öppnades utsiktsvåningarna för allmänheten. Oss, bl.a.
Usch, så högt! Tänk att jag har varit däruppe i höjden!
Jamen, utsikten! Det är helt galet att kunna titta ner på taken på skyskrapor! Man kan gå runt hela våningsplanen och titta på alla tänkbara landmärken och på havet. Det var lite disigt, men utsikten var ändå vidunderlig. Ser ni Empire State Building mitt i horisonten?
 
Bredvid One World ligger minnesplatsen för 11 septemberdåden. Det är två stora kvadratiska hål med vattenfall längsmed insidorna, och namnen på de omkomna graverade i stenplattor hela vägen runt hålen. Det var en värdig minnesplats, som gav en bra känsla för omfattningen av katastrofen. Inte minst grep det tag i en att läsa alla brandmäns namn.
 
 
 
 
Förut gick det tåg på upphöjda spår i sta'n, och längs en strand har en del av ett sådant spår gjorts om till en smal promenadpark. Där gick vi...
 
 ...liksom förstås i Central Park. Som man för övrigt kan gå vilse i. Vilket vi gjorde. Men bara en stund.
(Ja, jag får magpirr när Lillan står sådär.)
 
Och så handlade vi krimskrams och souvenirer i China Town, trängdes i folkmassan på Time Square
 (och handlade lite i Disney- och M&M-butikerna), tittade på New Yorks smalaste hus och Friends-huset,
gick i den enorma bokaffären Strand och lite dittan och dattan.
 
Det blev mycket promenerande, mycket tunnelbana, en hel del buss och en gång färja. När vi väntade på färjan brakade regnet loss - men regn kan vara väldigt välkommet när det är varmt.
 
Två barn passade på att fylla år medan vi var i NY också, och vi firade förstås dem litegrann. Det riktiga firandet hade vi dock gjort innan vi åkte hemifrån. Vi hade velat säga till om deras födelsedag på restaurangen, så de hade blivit sjungna för och fått gratis efterrätt, som verkar vara traditionen enligt amerikanska filmer, men eftersom barnen utlovade att dö av pinsamhet om vi gjorde det så avstod vi. 
 
Vi fick ett par oönskade övningar i tålamod under våra första dagar, men när bagaget kom till slut var det väldigt skönt att byta kläder, och vi fick ju en hyrbil så småningom, och efter lite tjat en smula rabatt på den också. 
 
Det var väl en ganska återhållsam rapport!
Å andra sidan täcker den bara in de första tre-fyra dagarna...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0