anfall

avfall

överfall

framfall

ifall

utifall

förfall

sönderfall

infall

vattenfall

utfall

sammanfall

bifall

dödsfall

överfall

manfall

återfall

 

påfallande

undfallande

befalla

tillfalla

 

 

Kommer ni på fler?

Denna lördag har vi spenderat en handfull timmar på Ikea, mestadels i köksavdelningen. Skåpsluckor, beslag, köksbänkar, diskhoar, spisfläktar... Så många beslut! Men bilden börjar iallafall klarna något, och vi har dragit ner alternativen från oändliga till jättemånga. Alltid nå't!

 

Vad det gäller vardagsrummet tror jag att vi har valt tapet. Golv har vi inte ens börjat titta på, men tanken är att det ska vara hyfsat likt det vi har nu. Eftersom det är halvmörkt och taket är i träpanel och vi trivs med det, behöver vi ha ljusa väggar. Vitt med "metallic"-mönster blir sannolikt lösningen på det, för det blir både ljust och diskret, men inte platt. (Kan inte påstå att jag kommer att sakna vävtapeten som sitter idag, och som bubblat sig och spruckit i ett par hörn.) Det är hursomhelst skönt att ett av rummen inte vållar särskilt stora valproblem. Den stora frågan är snarare vad allt ska göras av medan det görs i ordning. Ett stort akvarium är inget man flyttar på i en handvändning, och var ska vi egentligen ställa hörnsoffan? I trädgården? Och förresten, om vi själva river ner den gamla tapeten och klickar i det nya golvet, hur mycket mindre behöver vi då betala försäkringsbolaget?

 

Toaletten ger mig huvudbry som är oproportionerliga. Rummet är det minsta vi har, och det finns väldigt få färgsättningar att välja på och ännu färre mönster. Alltså - vad är det att krångla om? Men ändå... Jag har en idé som jag tror är den bästa kombinationen av våra önskemål, men jag är inte alls säker på att jag kommer att trivas med resultatet. Det tål att sovas på några nätter till!

 

Sååå... Det är fantastiskt vad mycket man kan ha i huvudet på en gång! Bra gjort där, Gud!

 

 

Jag fortsätter att falla. På fyra dagar har jag funnit mig oväntat liggandes på mark eller golv inte mindre än tre gånger. Kan det vara något slags syndrom? Ont i låret jag tydligen föredrar att ramla på gör det iallafall. Bland annat.

 

Första gången var det det här med is, grus och mobiler i en olycklig kombination.

 

Andra gången skyller jag på att vi pga uppbrutet golv har en hopvikt matta där golvet brukar vara jämnt och fint.

 

Tredje gången berodde på någon slags hybris/lathet. Jag skottade mig fram till brevlådan i morse, med håret stiligt hopsnurrat i en handduk. På tillbakavägen tänkte jag att jag kunde skotta lite till när jag ändå gick där, men jag gjorde det med enhandsgrepp eftersom jag bar en tidning också. Så kom grannen ut, jag nickade godmorgon och handduken blev hängande på halvfjärs (grannar som är uppe före sex på morgonen får tåla en del), men det låtsades jag inte om i någon slags oerhört malplacerat infall av värdighet. Alltså bar jag tidning, balanserade en fallande handduk och enhandsskottade. I halkan. Det krävde mer än mitt balanssinne klarade före frukost, och se, jag föll igen. Då gav jag upp skottningen och gick in, borstade håret, läste tidningen och åt frukost. Resten av dagen har jag hållt mig på fötter.

Svaret på frågan nedan är fortfarande höljt i dunkel. Somliga svarar e, andra ä, någon säger varken eller och någon både och. Det måste förstås bero på att såväl ö som ä uttalas med olika öppen mun av olika personer. Själv lutar jag åt ä-ö, men har inga som helst problem att säga e-ö heller. 

 

Resten av livet är hit och dit, som vanligt. Igår halkade jag omkull och bortsett från oundvikliga skrapsår, har jag också lite ont i armen jag tog emot mig med, men bara lite. Jag är inte riktigt säker på vad som hände, men är tämligen säker på att de inblandade faktorerna var is, grus och ouppmärksamhet. 

Jag ringde och tjatade på försäkrings-/snickarfolket också - jag vill gärna veta vad jag har att förhålla mig till - och fick en preliminär konstnadsberäkning på drygt 27 000. Det låter mycket, tycker jag, men å andra sidan kostar nästan allting mer än vad jag tror. 

 

Idag har jag och Mellan varit hos frisören och på café. Vi känner oss nöjda med båda delarna, och det är inte utan att jag också blir sugen på en ny frisyr. (När jag säger "frisör" är ö-et definitivt ett ä-ö, men så blir det väl för alla när vokalen kommer före r? Man öppnar ju sina ö mer då, menar jag.)

Diskussionen på jobbet idag: Hur uttalas ö? 

Testa att först säga e - ö flera gånger, och sedan ä - ö. I vilket av fallen håller du tungan helt stilla? Båda är fullt möjliga, och vilket man föredrar beror garanterat på dialekten. Så: Varifrån är du, och hur gör du?

Imorgon ska jag och en jobbarkompis hålla kurs för våra lärarkollegor. Det är allt lite speciellt, det att vara lärare för andra lärare. Lite som när jag gick lärarutbildningen - fyll ett klassrum med ledargestalter och försök få dessa skilda viljor att snabbt och smidigt organisera något... Men jag har snälla kollegor, så jag är inte särskilt orolig.

 

Orsaken till att just vi ska hålla en liten utbildning, är att vi har gått en kurs som var för dyr för skolan att skicka alla på. Alltså är det inte egna rön och tankar som ska redovisas, utan mest bara vad vi lärt oss. Det gör förstås också situationen mer avslappnad. 

 

Såååå - imorgon ska jag låtsas att svensklärarna inte kan svenska; räkna stavelser på fingrarna och klappa mig igenom ord i bästa tatetate-taa-taa-stil. Jag ska illustrera saker och ting med en något modernare variant av flanellograf (whiteboard och magnetbilder) och så ska vi riktigt känna efter var i munnen de olika vokalerna ligger. Och lite annat. Spännande så det förslår!

I natt drog jag renoveringar, tapetseringar och badrumsgolv på repeat i huvudet i stället för att sova. Det var inte riktigt frivilligt; man har så dålig makt över sina tankar när man är trött. Såvitt jag kan minnas kom jag inte på något användbart heller, om man inte kan räkna en envis sömnighet dagen efter som användbar. Är inte så säker på att man kan det. 

 

Såklart överdriver jag. Jag sov ju litegrann, men inte tillräckligt. Sedan somnade jag i fåtöljen när jag kom hem, så nu får vi se hur det går i natt...

 

Annars har man ju det bra. Familj och jobb och hälsa och fred och sådär. Så'nt som väldigt många inte har, vilket jag påminns om hälsosamt ofta i mitt jobb. 

Då har vi tagit oss igenom årets första skol- och arbetsdagar. Lite trögt är det ju att komma in i lunken, och igår tog vi det lugnast möjligt.

 

Och så en rapport om huset...

 

Så här såg det ut i vardagsrummet innan arbetet kom igång. Vi hade flyttat på en bokhylla och lagt ut handdukar som vi fick byta ut några gånger om dagen.

Nu har vi fått igång avfuktningen på riktigt. Köksgolvet är uppbrutet, likaså golven i ett hörn i vardagsrummet och vår ena dusch. En bit av väggen vardagsrummet/badrummet är blottlagd inpå brädorna. I vardagsrummet har vi en avfuktare och i köket står en annan. Resultatet är att det susar konstant i så gott som hela huset - jag funderar på att döpa det till Säven - och att luften är torr som fnöske.

 

Vardagsrummet:

 

Köket är lite svårarbetat för närvarande, eftersom vi har ont om arbetsytor och det temporära golvet är en smula svajigt. Men vatten och el fungerar som det ska, det är bara diskmaskinen som inte är igång. Lite krångligt känns det ändå, men eftersom det är tillfälligt är det bara att rycka på axlarna och gilla läget. 

Det bästa med julen brukar, enligt min mening, vara mellandagarna. Att få andas ut, koppla av och njuta av lugnet. Den här gången blev det väl inte riktigt så, men idag tycker jag att vi har fått till en lite försenad mellandag iallafall! Jag fick en lugn morgon, vi åt rester (=ingen matlagning + mer plats i kylskåpet), jag har spelat spel med Lillan och jag har slappat.

 

Dessutom fick vi en ny blandare installerad, så det sista droppandet är borta och idag och imorgon kan vi leva ungefär som vanligt. I övermorgon kommer de och river golv och vägg, men tills dess... Någon slags ork att tänka framåt har också infunnit sig, så maken har skissat lite på vad man skulle kunna passa på att göra i köket, och jag har surfat lite på tapeter och badrumsgolv. När vi hade hans familj här i helgen (mycket trevligt, förresten!), fick vi också tillfälle att resonera och spåna idéer tillsammans med någon annan. Lite roligt är det allt, även om tidpunkten kunde valts med större omsorg. Eller rättare sagt, kunde valts, inte påtvingats. 

 

Skönt är det iallafall, det att orka tänka!

Kände att jag var ganska så morrig, så jag strök ett par saker från min att göra-lista och gjorde ingenting istället. Minsann om det inte hjälpte! Nu sitter jag och lyssnar lojt på avfuktaren. (Den låter ganska mycket, faktiskt. Det är typ omöjligt att inte lyssna på den.) ...och nu kom någon i dörren. Tur att jag tog det lugnt en stund, så jag är redo att vara social!

Jag tänkte försöka mig på en liten årskrönika, men jag har slarvat med både blogg och dagbok under det gångna året, så vi får se... 

 

Efter ett lugnt avslut på julledigheten, drog jobb och skola igång med full intensitet. Besiktning av bilen, tandläkarbesök, utvecklingssamtal, pastorskonferens i Stockholm och annat höll oss pigga och alerta...