Debatt
Jag tycker att det är en knepig fråga du tar upp. Delvis håller jag med dig, men sen finns ju baksidan med det hela: det är inte helt oproblematiskt att som VMHM tycka att man har en självklar plats i debatten. Om man kan göra det på ett ödmjukt, respektfullt sätt utan att ta sig tolkningsföreträde - visst. Men allt för många privilegierade (säkert jag själv också utan att jag tänkte på det) ser det som en självklarhet att man har rätt att delta i alla debatter och diskussioner utan att lämna över samtalsutrymme till andra.
Ett ganska tydligt exempel: för något år sedan skrev Jan-E en statusuppdatering på Facebook och löd som följer: "Så vansinnigt trött på att det är så många (inklusive mig själv) män, killar och pojkar som tycker, tänker, vill bestämma om, har åsikter om och ska avgöra vad som är rätt och fel när det kommer till abort...
Kan vi inte bestämma att göra det illegalt med aborter för alla med en penis så kan resten av befolkningen sköta resten av diskursen?" Visst, det är en ganska förenklad ståndpunkt och det är en himla komplex fråga, men det intressanta var alla kommentarer som vällde in. Det var en hel del snubbar som kände sig tvungna att berätta vad de tyckte om abort. Och det var ju just det ursprungsinlägget ifrågasatte: varför måste snubbar alltid tala om vad de tycker, oavsett om frågan berör dem eller ej? Eller vita som styvnackat vill hålla fast vid ord som "negerboll" eller rasistiska delar av Kalla Ankas julafton och fnysa åt rasifierade som blir illa berörda?
Jag menar inte att man ska dra alla privilegierade över en kam, men man får tänka efter och se sin egen ställning i det hela. Tar jag tolkningsföreträde över någon annan? Stjäl jag talutrymme från någon annan? Bör jag ta ett steg tillbaka? Osv. Självklart kan jag vara ödmjuk och respektfull och tillföra något i diskussionen även om jag är den privilegierad i det här fallet, jag kan vara en god allierad. Men jag bör inte ta för givet att jag har en rättmätig plats i varje diskussion. Typ så tänker jag.