Fjortis
Bildkavalkad från 14-årsdagen igår.
Obligatorisk frukost på sängen förberedd...
(Ja, vi har ett dödsätarmärke på köksväggen, men det ska snart kaklas över.)
Jubilaren testar sin första present.
Halvsmälta, färglada marshmallows i varm choklad, ser enligt födelsedagsbarnet ut som...
...enhörningsspya.
Förmiddagsfika med öppning av resterande presenter.
Storebror försåg med snygg peruk.
Till middag önskades våfflor, och det blev det också. Det är allt tur att hälsovårdsmyndigheten inte bryr sig om våra matlagningsförhållanden!
Hitta smeten!
Men det smakade bra ändå!
Och nu är hon fjorton, och har gått med på att vänta med kalas tills vi har lite mer gynsamma förhållanden för bakning och matlagning.
Fredag
Nu är kontrollen över vårt kaos i princip helt tappad, och jag vill inte ta några kort fastän det händer saker hela tiden. Köket är så belamrat av kartonger, färgburkar, verktyg, panel, vitvaror och jag vet inte vad, att vi sitter i vardagsrummet och äter - där är det också tämligen rörigt, men bordet och soffan är iallafall fria. Igår hängde maken, med värdefullt bistånd av Tobbe, upp köksskåpen (alla utom de båda högskåpen, för den vägen måste vi greja lite mer med först), och det gjorde förstås sitt för framkomligheten i vardagsrummet. Bänkskivan, skåpsluckor och lådor är inte klart, men man får ändå en föraning av hur det kommer att bli i vårt nya kök. (Bra. Det kommer att bli bra.) Jag och Lillan har målat panel, och efter idag - tredje strykningen - hoppas jag att det ska vara klart. Mitt på köksgolvet står vår nya frys i sin kartong och är i vägen. Kaklet står i sina kartonger i hallen utanför köket och är inte precis i vägen, men orsakar en del huvudbry ändå. Hur enkelt är det egentligen att kakla? Finns det något godhjärtat proffs som vill ge oss en snabbkurs, måntro? Och så vidare.
Imorgon är det till att fira en styck 14-åring, och med samma förvirring som vanligt undrar man hur man egentligen kommit hithän. (Jag vet inte om hithän är ett ord, men det borde vara det tycker jag.)
Mina stämband är fullständigt i olag, och jag kan inte minnas att jag har varit med om något liknande förut. Jag hoppas att rösten är tillbaka på måndag, för då är det dags att ha en klass igen. Dessutom är det oväntat frustrerande att inte kunna småprata. Jag som trodde att jag var förhållandevis tystlåten (jämfört med min familj, i alla fall), börjar inse att jag, åtminstone i det hänseendet, inte besitter den djupaste självinsikten. Håhåjaja.
Nu är det lugnt i huset, och jag har bullat upp med varmt vatten, riskakor och några chokladkex. Dags för final på "min" Netflix-serie. Som jag ser om. Vet precis hur det kommer sluta. Räknar med att fälla några tårar ändå.
Glad fredagskväll åt er alla!
Glädje
Eftersom jag inte har så värst mycket till röst för närvarande, tog maken över nattningen ikväll. Jag satt och målade panel i rummet bredvid och hörde när han läste om kvinnorna som kom till Jesu grav och fick veta att han uppstått. Alltså, den dagen - kan man tänka sig att vara med om något större? Det hade väl varit något att få uppleva! Å andra sidan, för att till fullo förstå känslorna vid den tomma graven, måste man förstås ha varit med om den bottenlösa förtvivlan vid korsfästelsen. Med facit i hand är det ju lätt att se att det blev bra, bättre, bäst i slutändan, men dagarna innan dess... Den djupaste glädjen fås inte lättvindigt.
Veckan
Mycket att göra, lite reserv-ork och inga uppdateringar, men här är Hänt i renoveringsveckan till slut! Maken har haft feber några dagar och jag varit less och haft ont i ryggen, men det har gått framåt så sakteliga ändå.
Taket. Vi suckar och kämpar med taket. Saken är den, att för att inte färgen ska spricka när huset rör sig i framtiden, ska det vara smart att täcka skarvarna mellan gipsplattorna med en speciell sorts pappersremsor. Det är klart att vi inte vill ha sprickor i färgen, men jag undrar jag... Hjälp vad de där remsorna är svåra att göra osynliga! På sina ställen har vi helt enkelt fått ge oss. Bubblorna sitter där de sitter, och kanterna kommer fram hur vi än spacklar. Det är trist, det är vad det är, och frustrerande. Men igår lade vi det första färglagret, och med skavanker och allt blir det faktiskt ganska fint. Rummet känns betydligt mer harmoniskt med ett helvitt tak jämfört med lappverket som var där innan. Nu hade det förstås varit taktiskt med en före- och en efterbild, men se, dokumentatörskan (jag) har brustit i sin uppgift. I alla fall:
Köket sett från gamla köket.
Och från andra hållet.
(Ursäkta röran; vi bygger om, som det heter.)
I dag har vi restspacklat några skruvhål och satt latexfog mellan taklisten och taket, och i morgon gör vi andra och sista strykningen. Sedan är det dags att hänga upp köksskåpen! Jag längtar...
Vi har tagit hem några kakelprover, för det är ju snart dags för att lära sig att kakla också. Innan elektrikern kommer och gör det sista behöver kaklet vara på plats. Oj, vad det ska bli skönt att få belysning i taket och el i kontakterna igen! Jag ser fram emot att slippa förlängningssladdar och att få tillbaka golvlamporna på sina vanliga platser.
Vi lutar åt kaklet som är närmast i bild. Det är snyggt och passar väldigt fint ihop med bänkskivan.
Och slutligen:
Tadaa!
Vi är jättenöjda! Några detaljer är kvar att ordna, men stället är fullt användbart, och jag slipper gå hela vägen upp på övervåningen, snubblandes över byggmaterial, på mina nattliga utfärder. Bara en så'n sak!
Skåp
I förrgår kom större delen av köksinredningen från Ikea.
Vi har avvaktat med att möblera vardagsrummet fullt ut, så att vi har någonstans att vara när vi skruvar ihop skåpen. Det känns som att vi tänkte rätt...
Många platta paket blir det! Och ett stort fyrkantigt, som innehåller vår fina, fina köksfläkt.
Idag har en go' kompis varit här och hjälpt mig att skruva (tusen tack, Christina!), och nu trängs tio köksskåp och två hyllor med soffan och torkställningen i vardagsrummet. Lådor etc är dock kvar att klicka ihop. Att skruva ihop Ikea-skåp passar mig galet mycket bättre än att spackla. Det är inte så svårt och man ser hela tiden sina framsteg. Det känns som att man verkligen får något gjort och det blir dessutom rätt. Min typ av jobb!
Taket i köket är fortfarande inte klart - det är minsann inte särskilt lätt att få det plant! - men det går framåt så sakteliga. Vi har inte heller fått helt klart för oss i vilket skede rörmokare och elektriker vill komma åt att göra det sista - det borde ju vara lättare innan vi sätter upp skåpen än efter, kan man tycka. Tapetsering och sådant får bli efter att köket är på plats. Vad tror ni, kan det hända i veckan som kommer? Jag vet inte, men jag hoppas! Vi har inte fått köksbänken från Ikea heller, men det är utlovat att den ska komma inom några dagar.
Toaletten är så gott som färdig, det saknas "bara" lampor, dörr och badrumsskåp. Jag har kort på den också, men eftersom den snart är helt färdig väntar jag med att lägga ut något. Det känns roligare att visa upp när det är helfärdigt; städat, färgmatchat och inrett.
Idag stod jag i vårt blivande kök och filosoferade lite. Jag ställde mig där väggen brukade gå, och tittade på den delen av rummet som var vårt gamla kök. Det är faktiskt helt obegripligt att det har fått plats ett kök där! Jag tror att det nya kommer bli väldigt mycket bättre. Det blir rymligare och mer funktionellt, och fräschare förstås. Och vi kommer inte behöva gå två våningar ner för att hämta saker i frysen - bara en så'n sak! Dessutom är det, trots att jag gnäller och surar just nu, lite roligt att veta hur saker och ting är uppbyggda och ihopsatta, och vad som finns under ytan.
(Notera skillnaden i mitt humör när jag har skruvat skåp jämfört med när jag har spacklat tak. Men men, allt måste ju göras.)
Less
Vet ni, det finns de som renoverar av ren skaparglädje! Själv tycker jag allt att det tar bra mycket på humöret. Att hela tiden ha saker man inte begriper sig på att göra... Nja, det kan ju kvitta.
Sur
Dagens lärdom: Jag blir sur av att spackla tak efter jobbet.
Badrum
Igår kom, lite oväntat, väggmattan upp på toaletten. Eftersom vi inte har några ljuskällor därinne just nu, blir det inget vidare på kort, men förhoppningsvis blir det färdigt att fota i början av veckan. Vi går från badrumsaprikost till nästan svart, så fastän vi inte förändrar något annat än färgerna (och rören, men det syns ju inte) kommer det bli som ett helt annat rum. Jag har köpt duschdraperi, handdukar, badrumsmatta och lite annat, och ser fram emot att få inreda!
Gjorde sönder ett glas idag. Jag gör det rätt ofta när jag diskar för hand, och jag tror att vi kommer behöva köpa en ny uppsättning när det här är klart. Tills vidare dricker vi i glas med sprickor, för det är ju faktiskt ingen idé att slänga dem medan spräckningsrisken kvarstår. Med lite tur kanske jag i fortsättningen bara gör sönder de som redan har sprickor... Ett grytlock har jag också kraschat. Att diska i duschen övergår tydligen min förmåga.
IKEA hade ju ringt, förresten, och beskedet var att vår bänkskiva blir några dagar försenad. Suck! Men den ska ju iallafall på typ sist, så det är väl bara att förbereda allt annat i förväg. Skåpen ska komma som planerat, så nästa helg är det skruva, skruva, skruva som gäller. (För mig iallafall; maken ska ägna sig åt ungdomskonferens. Någon som har en skruvdragare och/eller ett par händer att låna ut?)
Jahaja, ännu ett blogginlägg om renoveringen. Inte vet jag om det är intressant, men ni är ju några tappra som fortfarande läser här. Det tackar jag för!
Lunken
Igår fick vi köksgolv, men nu har renoveringen tagit tillfälligt stopp. Toalettväggarna skulle ju också fixas den här veckan, men av någon orsak hade inte mattan blivit beställd. Det blir att duscha i diskhörnan ett tag till, alltså. Det är svårt att hinna det vi ska göra själva också, tyvärr, eftersom vi ju faktiskt jobbar om dagarna.
Men vi har varit och ordnat nya pass idag! Barnen är nöjda med att de växer - en av dem (gissa vem!) är nu 187 cm och i telefon hör man inte om det är han eller hanses pappa som pratar. Det sistnämnda står det inget om i passet, dock.
"Min" rektor är också rektor på skidgymnasiet, och igår hade han fixat så att vi lärare fick åka längd handledda av elever därifrån. Påhejad av ivriga, välmenande, unga instruktörer utan förståelse för en annans fundamentalt dåliga kondition, råkade jag ta ut mig en smula mer än vad som kanske var bra. Jag har lite svårt att lägga benen i kors idag pga värk i ljumskarna, men den stolliga huvudvärken jag somnade och vaknade med har iallafall gett med sig.
Förresten ringde IKEA förut idag, men jag kunde inte svara eftersom jag hade lektion. Hoppas, hoppas, hoppas att köket inte är försenat!
Tapet
Sånär som på ett eluttag är vardagsrummet färdigt! Idag kom tapeterna upp - vita, men med mönster som man ser när ljuset faller från rätt vinkel. Vilken grej att komma hem till efter en dag som varit som en enda lång suck!
I dagarna som kommer är toaletten projektet, och för att nå den går man genom vårt nytapetserade rum, där toalettinredningen står elegant placerad mitt på golvet. Alltså är det ingen idé att ge sig på slutstädningen, men jag har börjat lite. Tänk att snart ha tre oanvändbara rum (toaletten, vardagsrummet och förvaringsutrymmet som normalt är gästrum) i full gång igen!
Slipning
Jag upplever att det är svårt att behålla värdigheten när man sandpapprar tak, men man får ju göra sitt bästa. Dagens outfit: 
Pyjamasbyxor (Ullared)
Svart - jo, jag lovar - top (Sisters)
Svart - jo, jag lovar - top (Sisters)
Munskydd (George Anderssons golv)
Scarf (Camden Market)
Alldeles för starka glasögon som skydd mot damm (Dotterns utklädningslåda)
