Den andra orsaken till att jag gillar fjärilar är hur de flyger. De fladdrar hit och dit, oförutsägbart och till synes planlöst. Kanhända finns det en orsak till att de rör sig som de gör - de kanske utnyttjar vindar, förvirrar förföljare, letar efter den mest lovande doften - och de tar sig faktiskt framåt ganska snabbt trots allt. Hursomhelst ser det härligt och fritt ut och det får mig att ifrågasätta min vilja att vara effektiv hela tiden. Är den kortaste vägen mellan två punkter alltid den bästa? Tänk om jag skulle bli lite bättre på att fladdra...