Att ropa hej innan man är över bäcken lär inte vara att rekommendera, men jag drar efter andan så att jag är redo när det blir dags.

För nu är jag vederbörligen intervjuad, och intervjun för det jobbet jag helst vill ha kändes väldigt hoppfull - och då menar jag VÄLDIGT. Faktiskt ska jag på en annan intervju imorgon, den tredje denna veckan. Det är en ny erfarenhet att vara eftertraktad på arbetsmarknaden, men det är klart, någon sorts fördel borde väl många års utbildning ge. Det blev sammanlagt 10,5 år jag kom att läsa efter att jag var arbetslös sist. I och för sig har jag under den tiden hunnit med ganska mycket barnledighet också, men det är ändå ett bra tag sedan jag var ute i arbetsmarknaden. Men snart verkar det alltså vara dags igen... 

Håll i er, för jag förbereder mitt "hej" med en Vicks-inandning! 
(Ni vet "-Shouldn't we be somewhere else? -Vicks blue, captain!")