Häromdagen gick det upp för mig att jag inte har ont i nacken och axlarna längre, så även om jag inte lyckats släppa jobb och annan vardag helt under semestern så har jag bestämt slappnat av en hel del ändå. En stor del av min arbetstid hänger jag över elevernas bänkar för att se att hjälpa dem. Det är väl inte den bästa arbetsställningen, men jag gillar inte riktigt tanken på att sitta still vid katedern och låta dem komma fram till mig... Vad göra?