Nu börjar det svåra - att komma ihåg vad som hände när. Betänk att vi har betat av drygt 550 mil på knappt tre veckor, så kanske ni förstår att det blir lite rörigt. 

 

Nästa större mål på resan var Atlanta, och det tog oss fyra dagar att köra ner dit. Eftersom vi fick vänta på vår hyrbil tre timmar extra, kom vi inte så långt den första resdagen. Det tog ett par dagar att komma ikapp vår planering, faktiskt, trots att den var ganska lös i kanterna.

 

På vägen till Atlanta hade vi lite delmål. Det första var Hershey, som lever på att det finns en stor chokladfabrik där. Det är ungefär som Alingsås och potatis, fast mer uppskruvat och så är ju choklad så mycket godare... I alla fall, vi tog oss an fabriken. Först åkte vi runt på ett spår och fick veta hur chokladen blir till, bl.a. medelst sjungande kor. Jag kan fortfarande nynna låten ("Hershey's milk chocolate") mot min vilja. Souvenirbutiken var ganska ljuvlig, och jag blev så rysligt sugen på att köpa muggar, burkar, t-shirts och allt möjligt, fastän jag som svensk ju faktiskt inte har någon relation till Hersheys. De av barnen som ville, fick göra sin egen chokladkaka - välja innehåll och designa förpackning. 

 Dagen därefter är något av ett mysterium. Förseningen och de ovana måttenheterna måste ha snurrat till det i huvudena på oss, för vi bokade ett hotell som låg lite väl långt bort. Jag tror att vi körde över 50 mil den dagen, och en del av oss hann bli lite åksjuka innan vi kom fram. Ändå måste jag säga att naturupplevelserna den dagen var en av resans höjdpunkter för mig. Vi körde en utsiktsväg som delvis gick längs en bergsrygg i Appalacherna, och utsikten från höjderna var helt överväldigande vacker! 

Vi stannade och fikade i en dal, och där fanns ett vattenfall och massor makaonfjärilar - de största fjärilar jag sett i vilt tillstånd. Klart värt åksjukan, skulle jag säga. (Alla håller dock inte med mig.)

 

De här dagarna började värmen stiga ordentligt, och med den kom också åskoväder tre kvällar/nätter i rad. Mellanbarnet gillar verkligen inte åska, så det var något av en prövning. Med ökad värme följde också tilltagande krav på att hotellen skulle ha pool - Lillskruttan tycker nog inte att det räknas som semester om man inte badar. Dessbättre blev det allt lättare att hitta hotell med pool ju längre söderut vi kom; jag tror knappt att det fanns hotell utan längst i söder.

 

 

Sedan kom vi till Atlanta, men det får bli nästa inlägg.