McDonald´s
Häromdagen försökte maken och jag minnas våra barns roligaste uttalanden. Ett som vi enades platsar bland Topp 10, yttrades utanför McDonald´s av sonen, som då var 2-3 år. Vid åsynen av den groteska, stora Ronald McDonaldfigur som på amerikanskt vis pryder uteserveringen utbrast han plötsligt
Jesus!
Ett får i ulvakläder?? Teologen, några år äldre
Jesus!
Ett får i ulvakläder?? Teologen, några år äldre
Linslus
Min nyduschade sjuåring kom in när jag höll på att försöka ta konstnärliga kort, och hon var ett mycket roligare motiv än de döda föremål jag försökte föreviga. Hon fick i uppdrag att se ut på olika sätt, och att räkna ut vad 37+14 blir (tja, är man mattelärare ligger det faktiskt ganska nära till hands) och en del av korten tycker jag blev charmiga.
Smakprov:
Tatueringar
Härmomkvällen vid matbordet anade jag att en ändlös diskussion mellan 9-åringen och 7-åringen var på väg att bryta ut. Det händer några gånger dagligen, och är gränslöst tröttsamt, så jag beslöt söka kväva diskussionen i sin linda. Detta skedde genom att jag ställde frågor som de sedan fick besvara en i taget. (Låter simpelt men var oerhört effektivt; jag kanske startar en tipsspalt för desperata föräldrar. Fast det blir ju magert med det enda tipset.)
Frågorna rörde allt från favoritfärg till drömsemester, och en gällde tatueringar. Jag är ingen vän av tatueringar, de är alldeles för permanenta och hippa. Både hipp och permanent är ingen bra kombination - när det ena går över hänger det andra kvar, nämligen. Trots denna min fasta åsikt, tycker jag att det kan vara roligt att fundera över vad jag skulle välja att tatuera och var, ifall jag tvingades under dödshot eller liknande. Säkert är dock att jag inte kommer att gå på vare sig 7-åringens eller 5-åringens förslag:
- En vit häst i pannan
- En prinsessa som rider på en My Little Pony
(Har jag nämnt att mina två yngsta barn är flickor?)
Frågorna rörde allt från favoritfärg till drömsemester, och en gällde tatueringar. Jag är ingen vän av tatueringar, de är alldeles för permanenta och hippa. Både hipp och permanent är ingen bra kombination - när det ena går över hänger det andra kvar, nämligen. Trots denna min fasta åsikt, tycker jag att det kan vara roligt att fundera över vad jag skulle välja att tatuera och var, ifall jag tvingades under dödshot eller liknande. Säkert är dock att jag inte kommer att gå på vare sig 7-åringens eller 5-åringens förslag:
- En vit häst i pannan
- En prinsessa som rider på en My Little Pony
(Har jag nämnt att mina två yngsta barn är flickor?)
