Det verkligt stora är inte att någon kan bli kär i en annan, utan att någon faktiskt fortsätter vara det år efter år. En som hänger i när livet krånglar och är en till synes oändlig radda av råkalla, dimmiga novembermåndagar, likväl som när allt fungerar och är mer silverkant än moln.
Det är skojigt att få parfym och rosor, men det är nästan häftigare att få det där som man vet är en bra gåva bara om man känner mig väldigt väl.

Som jag fick igår.
(Naturligtvis är det bara yoghurtdoppat naturgodis i påsen...)