Burk 58

Och den här, hur skulle man kunna motstå?



Nej, det går ju inte. Om vår köksbänk vore lite större kunde den stå framme som brödburk, men nu är det lite knapert med plats. Om jag tar bort micron kanske...

Burk 55-57

Allt eftersom burkarna blir svårare att få plats med utan att det blir alldeles uppenbart att jag har en samling, har min entusiasm avtagit något och jag har blivit bättre på att låta bli att köpa burkar bara för att de finns. Men så händer det något och vips har man en hel hoper nya burkar igen. Den här helgen hände det sig att svärmors väninna som flyttat från hus till lägenhet ville ha hjälp att "bli av med". Hon tittar lite konstigt på mig när jag vill ha burkarna som står och skräpar i hennes skafferi, och jag tittar storögt på dem och törs knappt fråga om jag verkligen får ta dem.

I samlingen nedan är de två yttersta från nämnda hushåll:

Jag menar, vem vill inte ha dem?

Den mittersta har jag räddat från pappas ovarsamma hantering. Den visas från sin minst skadade sida här. Å andra sidan hade pappa den till förvaring av nycklar som han inte visste vart de hörde, och den var välfylld, så någon sorts samlardille har han bestämt också.

Kolla in "fönsterkarmarna"!

Man kan för övrigt köpa fönsterburkar på bl.a. Åhléns idag också, men då är fönstret av vek plast istället för rejält glas. Inte får man någon rost på köpet heller. Pah!

Jul 2/Burk 54


Jul igen. Jag har fått en kakmonstertröja och en kakburk bland annat... Det så roligt att se vad andra tänkt ut för att göra en glad! Och så är det förstås roligt när man lyckas med sina egna uttänkningar. 

Vi hade en väldigt bra julafton, med Samling runt krubban, julmat och julgodis, klappar, pluttan som läste julevangeliet (ur Grönsaksbibeln, något annorlunda variant), mestadels glada barn som då och då bröt ihop av ren spänning, och rent allmänt ett alldeles lagom tempo. Glad för trevligt sällskap, go' släkt och för allt möjligt annat.

Burk 51, 52 och 53

Oj, vad långt det är mellan burkarna nuförtiden. Jag har lite svårt att komma på hur jag ska ta fina kort som inte ser likadana ut allihop, det är därför.

Hursomhelst har jag fyndat på Ullared igen, och jag har nästan fått inspiration till att röja lite på en av våra många skräpsamlar-bänkar för att kunna rada upp de här konstverken. Men bara nästan. Om det blir av lutar det åt att burkarna kommer användas till förvaring av göra-sig-fin-i-håret-prylar. Med två tjejer och en tant i familjen blir det nämligen några sådana.


Burk 50



Den här är så fin och känns så mormor, på något sätt! Jag har fått den av storasyster, som är pricksäker när det gäller sånt därnt. Annat också, för all del.

Burk 49

Äh, alla goda ting är tre!

 

Visst är den fin! Jag fick den av storebror och hans familj när jag fyllde år sist, och den var fylld med dumlekakor - en av mina absoluta favoriter. Det var så klockrent, både burken och innehållet - och kolla kortet som jag fick till:



Som sagt - klockrent!


Burk 48

När jag ändå håller på stoppar jag in en burk till. Den här tycker jag inte ens om; jag tror att jag köpte den bara för att jag ville köpa något. Så brukar barnen säga: "Jag vill köpa nå't!", och vi föräldrar förfasas över våra barns konsumistiska läggning. Och sedan kommer jag hem med en sådan här burk med någon vag ursäkt om att det är en bra storlek på en teburk. Lite pinsamt, faktiskt.



Jo, jag gillar grönt, men inte vilka nyanser som helst. Och klockor... Nja, det är mer pappas grej. Men den är faktiskt precis lagom stor att ha te i, sådetså.

Burk 47

Jag tar ut svängarna och visar helt vågat upp en burk som inte är av plåt. Den är fin ändå, i all sin enkla vithet, och kanske rentav väldigt representativ för de senaste årens inredningstrend. Inköpt på ÖB - ytterst exklusivt...



Det är väl förresten lika tidstypiskt att burken flankeras av mammas gamla kaffekvarn och mormors vackra kaffekoppar.


Burk 46

Bortskämd är jag, för jag har fått en paketkalender i år. I sängkammaren hänger en lång rad paket som är mina, och trots att deras innehåll avslöjar att kalendersammansättaren känner mig väl, är det långt ifrån förutsägbart. Kan det blir bättre?

För ett par dagar sedan fick jag en söt ta-med-burk; perfekt att ha i handväskan med Extra-tuggummin i. Som sagt, bortskämd är jag!


Burk 45

Julmarknadslotterier där man kan vinna en burk tycker jag om! Särskilt fint blir det om det står NÖFF på burken. Så småningom ska det bli hembakta pepparkakor i den, men eftersom vi inte har hunnit dit riktigt än, innehåller den istället pepparkaksmuffins med äppeltärningar. Det fungerar också.

Förvarning

Förresten har jag en hel radda burkar som väntar på bloggning - en gammal fin en som jag fick av mamma häromsistens, en jag vann i ett lotteri, en jag fick idag i min alldeles egna adventskalender, en liten en som jag köpte fylld med ganska tråkiga kakor och så de där som jag har haft länge men inte hunnit till än. "Ska bara" fotografera lite först, och det är jag inte alls sugen på just nu.


Fyllning

Jag har varit hemma hos mamma och pappa idag, och på något vis fick jag med mig två burkar hem. Lite svårt börjar det bli att placera burkarna faktiskt, men ikväll har jag påbörjat ett arbete att ge plats för dem. Det är mycket enkelt. Genom att fylla dem med saker som legat lite överallt, får jag istället plats där sakerna låg förut. Så här långt har jag lagt ballonger i burk nr 1, tårtljus i nr 2, serpentiner i nr 6, plåster i en av de nya burkarna och värmeljus i en annan som ni inte fått se än. Härnäst väntar tändsticksaskar, smink, pärlor, topz och hårsnoddar på förvaring i lämpliga burkar. Så rationellt och snyggt! Alldeles framför ögonen har jag dessutom en hylla som "bara" behöver tömmas på papper, udda böcker och trasiga radiostyrda bilar, så får jag plats med många burkar till. Ingen fara på taket än alltså!

Burk 42, 43 och 44


Här är de, mina Ullareds-burkar, som var en mer än de två jag visste om. De båda stora är ganska så juliga, tycker jag och börjar tänka på knäck och mintkyssar, men den lilla är mer av året runt-karaktär. Man kan ju ha godis i den ändå...

Igår fick jag några timmar för mig själv på sta'n, och hur det nu är så brukar jag hamna på Lagerhaus förr eller senare. Jag handlar ganska sällan där, men titta är också trevligt. Den här gången blev det lite extra trevligt, för just detta burkset fanns på en hylla. Bara det är ju roligt - tänk att jag av alla grejer på Ge-Kås lyckas välja dem som saluförs i en "riktig" affär. Ännu bättre blev det när jag tittade på prislapparna. Jag betalade mindre för alla burkarna ihop än vad den minsta av dem kostade på Lagerhaus. Alltid lika roligt!

Burk 41

Förutom en nyttig bok att använda i yrkeslivet, hittade jag en pytte-burk på bokmässan, en med apelsindoftande läppglans i. Det var dock inte den gyllengula krämiga kosmetika-produkten jag föll för,
utan texten:

Nej, så sannerligen om jag har. Men jag har i alla fall apelsinglansiga läppar.


Burk 40

Lättjan har tagit makten över mig, så jag skriver om en burk.
Bilden av den fanns redan i datorn, och att skriva om burkar kräver ingen djupare eftertanke. Så passande!
Å andra sidan blir det svårt att fylla ut raderna, eftersom jag har glömt allt jag vetat om burken.

Vad är det i den? Minns inte. Trasiga små leksaker eller gamla halsband, kanske.

Vems har den varit? Minns inte. Mormors, skulle jag tro, med tanke på hur den ser ut.

Vad har det varit i den? Nej, det vet jag ju inte, men om den var mormors, kan man sluta sig till att det var något gott.

Vad jag däremot minns, är att jag faktiskt inte alls tyckte den var snygg när jag såg till att den blev min en gång för ganska längesedan. Det tycker jag nog egentligen inte nu heller. Lite tuff kanske, men inte precis snygg. Samtidigt med denna burk tillskansade jag mig en finare, fast den har jag använt som blomkruka, så den är sönderrostad i botten. Och solblekt. Hade jag orkat, hade ni kunnat få se kort på den också. Men lättjan är stark med mig, så det får bli en annan dag.

Burk 39


Undrar varför jag inte har bokmärken i den här. Det borde man ju ha!


Burk 38


En lite udda burk har jag fått från svärmor. Man undrar förstrött varför den har handtag - den är näppeligen stor nog att använda varken som picknickkorg eller lunchlåda. Å andra sidan är den alltför väl tilltagen för att man faktiskt ska förvara fruxo-tabletter i den, utom möjligen om man är sjukligt insnöad på just den sortens tablettaskar. En snabb genomgång i tanken av mina burkar, ger följande resultat: Fordom innehöll burkar gärna det som står på dem, men idag skriver man något som ser käckt ut eller väcker nostalgiska minnen, och låter folk stoppa vad de vill i burkarna. Inte helt äkta, kan man sura om man är lagd åt det hållet (som jag). Om man inte är det kan man glädjas åt en fin burk och åt friheten att använda den som man vill. Det fungerar också. 

Burk 37



Eftersom det är så väldans längesedan ni fick se
någon av mina tjusiga burkar, bjuder jag idag på
en av mina absoluta favoriter. Den är ett av mina
första second hand-fynd - tack till Brohjälpen i
Falkenberg!

Jag tycker att den är läcker med sitt kaxiga zick-
zack-mönster i mintblå metallic och mattsvart. Och
märket! Det blir lite kul när man både vill framhäva
sin varas lyxighet och vara blygsam. Eller varför 
stavar man annars Lucks med cks istället för x?

Inte har jag kaffe i burken, inte. Varför skulle jag?
Till det har jag både en och tre andra burkar väl
ämnade för ändamålet. Nej, jag har diverse små-
krafs av typen kinderäggsleksaker gömda där.
Fast det vet inte barnen om.



PS. För dig som har tillträde till sonens blogg:
Han sitter bredvid mig och jobbar på en uppdatering av den just i detta nu, så titta gärna in där också!

Burk 36

Inte vacker, ganska plottrig och lite udda är mormors burk. Det skulle vara roligt att kunna säga vad mormor hade i den, eller var den brukade stå hos henne, men jag minns knappt min mormor överhuvudtaget. Hennes och morfars hus har jag fler minnen av. Hade burken stått nära drickabackarna i källaren eller bredvid hopprepen i trappan på väg dit, eller möjligen fungerat som behållare åt klädnyporna på den grönrosa balkongen, då hade jag kanske kommit ihåg den. Men förmodligen inte. Den är trots allt varken dricka, hopprep eller klädnypa - d.v.s. sådant jag tyckte var viktigt mina arla år.

Hursomhaver, nu står burken bland många andra på köksskåpen hos oss. I den är det knappar och lite andra sybehör. Jag hoppas att jag så småningom ska ha samlat på mig många, många knappar - lika många som faster Gerd hade - så att de kan få flytta till en större burk. Tills vidare får de bo i mormors burk, som jag gillar i all dess märklighet.

Burk 35

Vackra vitsippebackar har satt vårkant på vardagen den här veckan.
Lika blommig som skogen, men i fler färger, är denna burk från Brohjälpen i Falkenberg.
Fullständigt oemotståndlig!

Tidigare inlägg
RSS 2.0