Jag möter en människa på gatan. Ingen jag känner, bara en person som alla andra. 
Hon är på väg någonstans, precis som jag. 
Hon har ett sammanhang, förstås. Familj, kanske några vänner, säkert många bekanta från nu och från förr.  
Varje dag lever hon sitt liv. Har sina rutiner, sina uppgifter, sina glädjeämnen, sina svårigheter. 
Hon är bra på något och hon lär sig hela tiden nya saker, men vissa saker faller sig bara inte naturligt för henne. 
Hon bär med sig sin historia; glada minnen, plågsamma händelser, vaga hågkomster - men somt har hon glömt. 

Just idag hinner hon känna många olika saker. Hon tänker och hon drömmer. 
Hon har ett liv precis lika mycket som jag har ett liv. Hon är en värld. 

Faktiskt är det gott om människor på gatan, var och en med sin eget liv och sin egen värld. 

Det svindlar. Det finns 7,7 miljarder världar i världen.  

Det är dags att lägga 2021 till handlingarna, men först en liten återblick.

 

Min vän Susanna gav ut en diktbok, Tjälkramp, och ett av mina foton fick pryda omslaget till den. I samband med bokreleasen hade jag vernissage med bilder till 22 av dikterna. Det var jätteroligt att läsa dikterna och hitta bilder som passade till stämningen i dem, och det var också roligt att få visa upp och sälja några bilder. 

Förändringarna som händer för närvarande är det barnen som genomdriver. Störst i år: Mellandottern flyttade in på Hjo folkhögskola för ett års konststudier och trivs alldeles ypperligt med det.

 

Inte alls personligt, men nog känns det bra att Sverige har fått sin första kvinnliga statsminister?

En farbror och en faster förlorade sina livskamrater i corona. En av dem dog tidigt på året innan vaccineringen var igång, men den andra klarade sig inte trots två doser vaccin. Vi måste fortsätta att vara rädda om varandra! 

Vilka länder besökte du?
Även detta år höll vi oss i Sverige, och i en ganska begränsad del av landet också.
Längst söderut: Gullbranna. Längst norr- och österut: Söderköping. Längst västerut: Rörö. 

 

Säg det, du. Kanske Rörstrands-tallriken som jag hittade på en gatuloppis här hemma i byn. Perfekt att ha som udda skål när man behöver en sådan. Troligen inte värd en enda krona mer än de tio jag betalade för den. Jag har investerat i ett par kängor som tål lite mindre tillrättalagda skogsvandringar också, och dem har jag haft mycket glädje av! 

 

Grönsnabbvingar. En för mig ny fjärilsart som är enormt näpen och som jag inte bara lyckades få syn på en gång, utan också råkade komma på vart de trivs och därför såg många gånger under försommaren. 

Har du saknat något år 2021 som du vill ha 2022?
Energi... 

 

Vad önskar du att du hade gjort mer?
Pratat med folk, kanske. När jag blir trött är det sociala bland det första jag vill dra ner på, så jag drar mig undan och samlar kraft i ensamhet. Ibland måste det nog få vara så, men visst missar man en del. 

 

Vad hade du velat göra mindre?
Konflikthanterat. Ha! Vilken dröm att inte behöva hålla på med så'nt, va?!

 

The Office ligger bra till, skulle jag säga. 

 

Åh, jag minns inte vad jag har läst! Ändå kom jag riktigt igång under semestern, såpass att det spillde över in på terminen så att jag använde bussturerna till läsning. Detta till trots minns jag inga titlar (eller handlingar) just nu. Två böcker ligger dock och väntar på att jag ska få ro att ta tag i dem; den ena av nobelpristagaren och den andra av Jojo Moyes. Jag tror att båda kan vara bra.  

 

Största musikaliska upptäckten?
Just nu gillar jag Reflecting light med Sam Phillips mycket. Ingen ny låt, precis, men vacker!  

Det är svårt, det här med att mäta framgång på jobbet när man är lärare. Det är en och annan som har blivit godkänd i mina kurser, men kan jag se det som en personlig framgång för mig egentligen? Det hade ju inte gått utan att de själva lagt manken till... Kul att de klarade det iallafall! 

 

Störst framgång privat?
Framgång är ett knepigt ord, som sagt. Det här är roligt iallafall: Jag har gjort fjärilsalmanackor och sålt (bara några stycken för att se om det skulle gå) och så har jag ju sålt några plancher med mina bilder på den där bokreleasen jag skrev om. 

 

Det är ju det här med att jag tappar saker och inte alltid tänker efter så noga i förhand. (Det är så svårt att i förväg veta när man borde tänka till.) Som väl är har det inte orsakat några större katastrofer i år. 

 

Ibland är jag glad och ibland är jag ledsen. Inte så sällan är jag frustrerad och uppgiven för att livet inte riktigt rör sig framåt som jag önskar, men däremellan är jag tillfreds och tacksam för det fina i tillvaron. Som det väl är för de flesta, misstänker jag. I år har jag testat på att vara mer rädd än förut också, och det är inget att rekommendera. 

 

Den pågående takrenoveringen. Den kommer att kosta, vill jag lova, men det känns väldigt bra att få den ordentligt gjord! Vi har en bit tidning liggande här inne som satt i takpappen. Den är från 1934, så att just den delen av taket hade ju hängt med ett tag.

 

Något du önskade dig och fick?
En lugn och skön semester med gott om sol och värme. 

 

Inget sådär särskilt viktigt, vad jag kan minnas. 

Den minst födelsedagsaktiga födelsedagen på länge, tror jag. Jag jobbade och avböjde morgonfirande eftersom jag går upp tidigare än alla andra och inte har så hemskt mycket tid att vifta med på morgonen. Maken jobbade eftermiddag och natt, så vi sågs inte på hela dagen, och de två hemifrånflyttade barnen var förstås på sina skolor. Minstingen och jag åt pizza till middag och tårtrester till efterrätt. Det fungerade helt okej. Jag bjöd klassen på fika, fick blommor av kollegorna och så ringde telefonen med annat än försäljare. Det är inte illa för en 46-årsdag, ändå. 

 

Jobbet har sugit väldigt mycket energi - faktiskt onödigt mycket enligt min mening. Vårens distansundervisning tog på krafterna för många av oss lärare, men det var bara att gilla läget. Dock har faktiskt höstterminen varit lika slitsam och det hade nog egentligen inte behövt vara så. 

 

Stilla stunder med pussel och pod. 
Långa promenader i vacker omgivning. 

  

Jag var galet nervig när mellandottern gav sig av hemifrån, men när det visade sig att hon fann sig väl tillrätta i sin nya omgivning släppte det och nu går det bra att vara bara tre hemma. 

 

Jag har fått ett par nya jobbarkompisar som jag uppskattar mycket. 

Harmoni där det saknas i nuläget. 

 

Göra färre dåliga spontanköp och äta mer grönsaker. Lagom ambitiöst, eller hur?

Och med det är sammanfattningen gjord. 
Om någon där ute till äventyrs hittat hit: Gott nytt år!