Alla barn är hemma igen, och jag har kommit på den största orsaken till att det är lugnare när bara ett barn är hemma: antalet konflikter sjunker med ca 100%. Det där småtetiga och lättretliga, som tycks vara oundvikligt syskon emellan, är väldigt skönt att slippa ifrån då och då. Vid frukostbordet suckade lillan djupt över hur svårt det var att få ordet jämfört med hur det har varit förut i veckan...

Å andra sidan är det fantastiskt roligt att se hur de både liksom slappnar av och lever upp när de är tillsammans igen. På förmiddagen, när den ena dottern var och red, hölls lillasyster och storebror i samma rum hela tiden; gjorde olika saker men småpratade med varandra. På eftermiddagen, när sonen hade fotbollsträning, försjönk tjejerna i gemensam lek och den enda gången jag har sett och hört ifrån dem är när jag har tittat in på rummet för att det är så mysigt att se dem tillsammans.