Hej!

 

Här är jag igen. Plötsligt har jag blivit skrivarsugen, efter ett halvår när orken och lusten har varit på botten, så jag gör ett försök - men lovar inget för framtiden.

 

Det här året har varit jobbigt som få år förut, men jag hoppas att saker och ting snart ska falla på plats och att vi inte ska behöva använda så mycket tid till att slicka våra sår. Mitt i alllt det jobbiga har det skapats en hel del fina minnen också. En resa till London hela familjen; ett studentfirande och sedan plötsligt universitetsstudier och hemifrånflyttande för sonen; en storfamiljsresa till Mallorca och, förstås, den varma, soliga sommaren och den fint sprakande hösten. Jag har suttit på huk i vägkanter och diken och fotograferat blommor, fjärilar och svampar så att jag nästan tröttnat på mig själv. Idag lämnade jag kameran hemma för att faktiskt lyckas ta en rask promenad utan massor av stopp och utan att ha blicken i dikeskanten hela tiden. Jag stannade "bara" två gånger för att jag liksom var tvungen att ta ett par kort med mobilen... Det känns lite jobbigt att blomstertiden snart är helt förbi för den här gången. Vintern har väl sina ögonblick föralldel, men inte får den mig att känna mig nära himlen som blommor, ljumma vindar och mjuk grönska får.

 

Se där, det blev ett inlägg idag, det första sedan april. 
Vi hörs igen!