Sportlov
En idé jag hade inför det här året var att skriva en text i veckan. Inte nödvändigtvis på bloggen, men i någon form. Det brast sorgligt snabbt, men nu är jag ledig och det regnar och ruskar ute och jag har precis tömt kameran på kort så något ska det väl bli här. Garanterat inget strukturerat, sammanhängande eller klokt, men något ändå.
Den här vintern är som ingen jag kan minnas. De här korten, till exempel, tog jag på nyårsafton:
Visst ser det varmt och skönt ut? Inte alls som midvinter.
Nog ser det här ut som något slags ägg? Det kan inte ha slutat väl, även om januari var väldigt ojanuarig i vädret.
Förra veckan träffade jag på denna hära...
... och det känns väl också i tidigaste laget - särskilt som vintern bestämde sig för att komma den här veckan och jag till och med har fått skotta snö.
Det har inte blivit så mycket promenerat i januari heller. Jag har varit en smula trött igen, men vet ni - den här veckan har jag inte haft huvudvärk en enda gång, och jag vet faktiskt inte när det hände sist att jag klarade mig en hel vecka! Förra veckan var precis tvärtom, så på lördagen bestämde jag mig för att ta till det tunga artilleriet för att få slut på värken. Jag stannade i sängen nästan hela dagen, och nu är jag ju värkfri så det hjälpte väl. Fint det! Hursomhelst har det inte blivit så många fotopromenader, men några ändå, och jag avslutar med lite kort från dem.
När det är lite ont om blommor, svampar och snökristaller, så finns det nästan alltid droppar och mossa att ta kort på. Det är ju skönt ändå.
Speglingar fungerar också.
Som den här vintern har varit borde grundvattnet vara säkrat till i sommar, åtminstone i Borås. Inte för att vi hade så stora problem i somras heller. Det känns rättvist att det lönar sig på något sätt, det där med att bo i Sveriges regnigaste stad.
Gamla banvallen är omgjord till promenad- och cykelstråk, och det är trevligt att detta inte bara utnyttjas av rullskidsåkare och sportcyklister, utan också av gamla vänner som tar sig ut på söndagspromenad i sakta mak.
(Det här kortet borde jag ha micklat med i något fotoredigeringsprogram, känner jag, men någon måtta får det vara på entusiasmen. Vännerna och solljuset syns ju ändå.)
Au revoir!
Kommentarer
Trackback
